Du får sätta upp det på din lunch-lista och prova. Man ska inte rata någonting innan man har smakat.

Så, handskrivna brev. De förekommer bara i filmer. Eller i TV-serier, om man vill säga det med. Det är skillnad på de två sakerna – om jag har fattat det rätt (såklart att jag har, jag kan ju allting).

Så, bara i filmer. Eller TV-serier. Om man inte är lite bättre än alla andra. För då kan man skriva brev. Och vet hur man gör. Jag tänkte att jag kanske skulle ta och göra en liten lista på hur man gör när man skriver ett brev. Till de som inte riktigt vet hur man gör. Man måste vara snäll mot de som vet minde än de som vet allt.

• Först är det bra om man letar fram en penna och ett papper. Så att man har någonting att skriva på.
• Sen lägger man pappret på ett plant underlag och sätter pennan mot pappret och börjar skriva (kan jag hoppa över den här delen? Det känns som att du kanske vet det här).
• Ett tips är att man börjar ett brev med ”Hej” eller liknande. Det är lite trevligt. Såvida du inte vill vara lite orginell för då kan du börja med slutet (det är den delen man säger vem det är ifrån Om man inte råkar vara anonym i just det här brevet). Det kan också vara kul.
• Sen skriver man om lite blandade saker. Man kan gärna skriva om någonting som skulle intressera läsaren (till exempel om hur bra du är, bara du inte försöker få dit att verka bättre än du är, det kan tas som lite skrytigt).
• Man kan skriva om hur man skriver ett brev.
• Eller vem som lärde dig att skriva brev.
• Sen, när du har fyllt brevet med bra information (om det ska räknas som ett handskrivet brev ska du nog inte lägga i en räkning – såvida den inte är handskriven, eller reklam – såvida den inte är handskriven) kan du börja avsluta brevet.
• Om du tycker att det vore trevligt att personen svarar kan du skriva det. Bara du gör det på ett bra sätt så du inte få det att låta som att du tänker äta upp personen i fråga om den inte svarar.
• Du kan också skriva att det var jättekul att skriva brevet och att personen du skickar till också borde skriva ett (rekommenderas).
• I slutet (såvida man inte började med slutet) kan man skriva vem det var som skrev brevet. Många tycker om att veta vem det var som skickade brevet. Fast om du råkar vara en hemlig brevskrivare ska du kanske inte skriva ditt namn – om du inte skriver någonting elakt förstås, då måste du skriva ditt namn.
• Om du började med slutet är det kanske förslagsvis bra att sluta med början. Alltså skriva ”Hej!” eller liknande.
• När själva brevet är klart ska man, om möjligt, vika ihop brevet och stoppa ner det i ett kuvert.
• Att klistra ihop kuvertet är också bra, för då åker inte brevet ut när man skickar det på posten.
• En adress är också bra att ha på för då vet brevbäraren vem han ska ge brevet till. Om man inte vill vara elak mot brevbäraren, för då kan man låta bli att skriva någon adress på. Men man måste göra det på ett snyggt sätt för annars lämnar han tillbaka det. De kan vara lite tjuriga ibland.
• Adressen är bra om man har på rätt sida (framsidan). I fjärdedelen nere till höger. Det är bra om det är läsligt.
• Du får inte glömma att sätta på ett frimärke med ett fint motiv. Det sätter man längst upp i högra hörnet.
• Och kanske din egna adress på baksidan längst upp till vänster, om du händelsevis skulle råka skriva fel adress på (eller om du vill förvarna mottagaren så personen i fråga kan välja bort att öppna det om personen nu så vill).
• Slutligen måste du post brevet. I en brevlåda. Förslagsvis i rätt brevlåda. Om du stoppar det i fel så kommer det inte rätt.

Jag vet inte hur jag ska säga det,
jag har aldrig nåt sagt,
det igen vet.
Jag vill ha en ällllg,
älg,
wowowowo wow.
Jag vill ha en älg,
älg,
älg.

Denna sång (det är en sång) är dedikerad till den mysteriske och hemlighetsfulle E. E vill gärna förbli hemlig och mysterisk. Det passar Es image. Men E varnar alla som tänker sno sången att om det inte finns en liten kommentar om varifrån den kommer så kommer han personligen komma och äta upp personen i fråga. En liten varning bara.

Deprimerade krukväxter: krukväxter som är lite ledsna för att ingen tycker om att vattna dem. Eller tycker om att vattna dem för mycket.

Deprimerande krukväxter: krukväxter man blir deprimerad av att titta på. För att ingen har brytt sig om att vattna dem. Eller för att någon har brytt sig lite för mycket om att vattna dem.

Och så finns det glada krukväxter.

Du kanske tror att det är någonting med troll. Så är inte fallet. Man kan inte mixa troll och elefanter.

Det är i själva fallet en elefant som kan trolla. Man får akta sig lite när de är i närheten. Det kan hända att de försöker uppfylla elefantens enda önskan: att kunna flyga. De tycker att det är vore ganska coolt att kunna flyga. Problemet kommer när de ska landa igen. De är inte så graciösa.

Så, se upp för flygande trollofanter nästa gång du är ute på upptäcksfärd.

Någonting låter lite till vänster om dig. Du hoppar till lite, för det var oväntat. Ett läte som var oväntat. Läskigt. Fast, det vågar du inte riktigt erkänna. ”Jag råkade bara röra lite på mig exakt när ljudet kom” säger du som ursäkt. Vi nickar förstående, som om vi tror på dig. Fast vi vet egentligen hur det är. Du blev rädd. Det kan man bli ibland. Det är inget att skämmas för.

Någonting gnager i bakhuvudet på dig. Fast inte på riktigt. Inte en mus eller någonting liknande i alla fall. Men en tanke kanske ligger där på lur och väntar på att du ska tänka på någonting annat så att den kan hoppa fram. Det är en liten busig tanke. Den gillar att gömma sig och sen helt plötsligt hoppa fram och säga ”Nu glömde du allt att ditt möte börjar nu. Nu får du springa!”. Eller ”men för att kunna köra bilen måste du ju ha nyckeln. Att du låste in den i huset, det var ju onödigt”. Då tycker du inte om tanken och tänker att den kanske kan vara hos någon annan istället. Fast, den är bra på sitt sätt.

Fem saker finns på en lista. Men du kan inte riktigt lista ut vad sakerna betyder.

• Gråa strumpor.
• Rosa elefanter?
• En svart.
• Gå på händerna.
• Läsglasögonen.

På en bokblogg skriver man om böcker, gärna de man har läst själv så att man kan rekommendera eller inte rekommendera någon att läsa boken man skriver om. Det finns bra saker (bara bra när det handlar om mina två) men också dåliga saker.

Bra saker:

• Man får boktips, vad man ska läsa.
• Man får boktips, vad man inte ska läsa.
• Man får boktips helt enkelt.
• Om bokbloggen bloggar om en bok som inte har kommit ut än kan man läsa vad den handlar om och bara vääänta på att den kommer ut.