Tävlingen slut

•november 16, 2009 • Kommentera

Tävlingen slut. Jag vann. Hurra. Inlägget är till mig. Inlägget är mitt.

Nio anledningar till varför du inte har en katt som heter Jesus

•november 1, 2009 • Kommentera
  1. Du är rädd för att bli kallad antikrist om du avlivar katten.
  2. Du är rädd för att han ska återuppstå när du avlivar honom.
  3. Du är rädd att nio avlivningar inte kommer räcka.
  4. Du har hört att det ger otur att korsfästa katter.
  5. Du kanske inte tycker det är så lämpligt att döpa en honkatt till Jesus, Jesus är ett killnamn.
  6. Den kan inte gå på vatten.
  7. Katten är för glupsk för att dela med sig av maten.
  8. Jesus kunde snacka med gubbarna i templet.
  9. Det skulle förstöra din bild av Jesus som människa.

Jag kommer vinna.

•oktober 31, 2009 • Kommentera

Jag ska ska bara tillägga att jag vinner automatiskt om ingen är med i min tävling. Och bara jag vet när den slutar. Den slutar snart. Se upp (inte bokstavligt, eller bokstavligt på datorn).

Världens bästa blogg!

•oktober 28, 2009 • Kommentera

Jag hittade in på världens bästa blogg. Gissa vad den heter. Nej, du kan inte. hur kunde jag gissa det?

Det här blev en tävling till, nu kommer jag inte kunna vara delaktig (suck) eftersom jag har bestämt mig för att göra en tävling lite mer rättvis (även om jag vet vilken som kommer att vinna). Nåväl, tävlingen går ut på att hitta en blogg och rösta på den. Den blogg som har fått flest röster vinner. Det låter inte så krångligt. Eller ska jag ta det en gång till?

En liten promenad i en grotta

•oktober 25, 2009 • Kommentera

Det knastrade under hans fötter precis som om han trampade på knäckebröd. Han tittade ner och såg att någon faktiskt hade lagt knäckebröd där. Det här blev allt konstigare ju längre in i grottan han kom.
Någonting droppade uppifrån, det smakade som juice, som om det var någon som hällde juice på honom och när han tittade uppåt var det någon som satt där med en tillbringare i handen. Men han skakade bara på huvudet och fortsatte djupare in.
Plötsligt fick han någonting i huvudet och allt blev svart. När det började klarna lite i huvudet såg han ett par rosa ögon blinka åt honom.

rosaögonÖgonen räckte honom en hjälpande hand och drog upp honom innan ögonen blinkade till och försvann. Mannen såg sig förvirrat omkring och tog sedan några stapplande steg framåt.

Det kändes som om han gick i en evighet innan han kom såg någonting. Först var det litet. Sedan blev det större och större. När han stod några meter ifrån den slocknade allt runt honom förutom den röda blomman framför honom som började lysa innan den förvandlades till en blomängel.

Den skäggiga tanten

•oktober 12, 2009 • Kommentera

Tanten (observera att det är skrivet så att tanten inte är någon snäll tant) drog och slet sig själv i håret innan det trillade av (det var en peruk). Herrarna och damerna som satt på läktaren runtomkring gapade av förvåning (de var och tittade på cirkus) när det visade sig att den skäggiga tanten (skäggiga damen) inte alls var en tant utan en gubbe.
Direktören gick av och an i någonting som påminde lite om en cirkel. Den här veckan hade varit urusel. I dag hade det visat sig att den skäggiga tanten inte alls var någon skäggig tant utan en skäggig gubbe och i går hade det visat sig att gorillan inte alls var en gorilla utan en apa och dagen innan det hade det visat sig att clownen inte alls var en clown utan en klon (en klon). Men värst av allt. Det hade också visat sig att Yrsha är bäst (jag), någonting han alls inte hade trott.

Ackusativa dativ?

•oktober 4, 2009 • 2 kommentarer

Hur många undrar vad det här inlägget egentligen handlar om med tanke på rubriken?

Hur många tänker att jag är bäst?

Hur många bryr sig inte?

Hur många äter banan när de läser just det här ordet?

Hur många undrade vilket ord det var?

Hur många skiter i det?

Hur många skiter inte i det?

Hur många slutar läsa?

Hur många fortsätter läsa?

Hur många gör en blandning?

Hur många tänker att jag har blåprickiga strumpor på mig?

Hur många äter lunch?

Hur många tänker sova?

Hur många ska jobba?

Hur många tänker inte jobba?

Hur många spelar fotboll?

Hur många sitter inte vid datorn?

Hur många vet vilken som vann?

Förutom jag?

Mitt hemliga jobb

•september 26, 2009 • Kommentera

Det finns mycket folk tror om mig, men det de inte tror om mig är att jag är en hemlig spion (bara jag visste om det innan jag avslöjade det här).
Jag gick och spionerade som vanligt i torsdags  och såg någonting alldeles förskräckligt. Jag såg att Kantorn hade ett möte med sitt fasansfulla gäng. Jag bara fasar över vad som kommer hända nu. Jag måste rapportera det någonstans innan världen går under! Jag bara hoppas att det var det som det såg ut att vara och inte någonting annat förskräckligt.
Vilken tur att han inte såg mig, då skulle han säkert ha skickat sina anhängare på mig.

(Varsågod Kantorn nu har du fått ett inlägg till.)

Tröstpris nummer två och tre

•september 13, 2009 • Kommentera

Jag har delat ut tröstpris nummer ett, nu tänker jag dela ut tröstpris nummer två och tre.

Tröstpris nummer två går till Liffon och självklart är det här inlägget ditt nu (även om jag kommer att presentera nästa tröstpris). Men jag hoppas att du inte har någonting emot att jag delar ut tröstpris nummer tre, du kan ändå inte göra någonting åt det. Eftersom det är jag som bestämmer. Vilken makt jag har.

Tröstpris nummer tre går till Yrsha!
Tackartackar säger jag till den som tyckte att jag skulle få ett tröstpris. Jag tänkte väl nästan att det var lite orättvist att jag inte skulle få något tröstpris när det var jag som vann. Vilken tur att jag får ett nu.

Ryktet om syslöjds-läraren

•september 5, 2009 • 2 kommentarer

Jag hade en lite mystisk slöjdlärare när jag var liten.

Vi fick koka pennor på lektionen. Röda, gula, bruna. gröna, orangea eller svarta. Olika färger olika smaker.

  • Röd: tomat, äpple och paprika
  • Gul: banan, ananas och citron
  • Brun: potatisskal, kanel och choklad
  • Grön: spenat, gurka och snorkråkor
  • Orange: apelsin
  • Svart: Litchi, avokado och gamla bananer

Man var tvungen att koka dem i exakt fem minuter för att de skulle smaka någonting. Om man hade tur smakade de inte allt på en gång.
De här pennorna var inte några vanliga blyertspennor, det var några pennor som bara vår slöjdlärare kunde få tag på. Det var någon speciell som tappade färgen när man kokade dem. Men man fick inte koka olika färger på samma gång för då smakade det som en blandning mellan spenat och ärtsoppa. Det kan hända att spenat och ärtsoppa är gott, men kanske inte på samma gång.

Nu tänker ni kanske ”åh, undrar vilken skola hon/han gick på när han/hon var liten”, men det kan jag inte tala om, och om jag kunde det så skulle det inte vara någon nytta för dig för vi var den sista klassen som vår slöjdlärare kokade pennor med. Jag vet inte ens om de tillverkas längre.